Uppgift 1C. Patrik g

Min utvecklade definition av begreppet ”pedagogiskt digital kompetens” är;

-att PDK är ett mått på en persons kunskap, förmåga, förtrogenhet och värderingar att hantera IT utifrån de krav som ställs på en person för att kunna leva i ett demokratiskt, internationaliserat och modernt samhälle.

För att klara detta måste skolan (föräldrar och samhället) fortsätta arbetet med att utveckla  kompetenserna som omfattar denna teknik, i en ständigt pågående process över generationsgränserna.

Sammanfattning PDK-aspekt Johan

Efter att ha läst vad vi skrivit i denna blogg och på Scio och vad vi pratat om på högskolan så är min sammanfattning av PDK-aspekten detta.
Vi inser och anser att IKT i undervisningen och för lärandet är otroligt viktigt. Det är viktigt att både lärare/pedagoger har en så hög IKT-nivå att de kan hjälpa eleverna att höja sin kunskapsnivå inom detta område. Tillgång till datorer är en annan detalj som mycket hänger på om det ska bli ett lyckat resultat eller inte. Att införa en till en datorer i så många årskurser som möjligt och inte enbart på gymnasiet är något att eftersträva.

Urbans tips om artikel i Sico..

DN- Debatt om dataspel.

Intressant artikel! Jag som är förälder kännare igen diskussionen. För min egen del försöker jag begränsa min sons data spelande vi har även vissa kvällar som är planerade fria från dator. För att göra något gemensamt, som att spela brädspel, kort etc. Jag anser av hälsoskäl att barn inte bara ska sitta och spela dagarna i ända, de(alla) behöver röra på sig, komma ut i luften och få lite solljus bra för hälsan allmäntillståndet och gynnsamt för god sömn. Om det är så att de bara väljer datorn istället för att träffas och leka och var ute, är det inte bra. En annan sak man måste ta ställning till när det gäller barn och spel på datorn är åldersgränserna på spelen. Det finns många spel som är olämpliga särskilt för mindre barn, här måste föräldrar sätta gränser och engagera sig för att veta vad barnen spelar för spel. Visst det är ett socialt medium min son använder skype och talar med sina vänner, de spela gemensamt online. Något som är av vikt i artikeln är det som lyfts fram om att det är deras intresse och ett nytt kulturellt medium som måste få en acceptans och plats i samhället. Även att man som förälder intresserar sig för det barnen gör. Igår fick jag se vad min som byggt i Mine craft han var väldigt stolt och det var roligt att se

Uppgift 1c Christina

Pedagogisk digital kompetens

Min vfu- plats är en liten skola med ca 100 elever. Där går elever från förskoleklass till åk sex. Jag upplever att personalen på skolan är kunnig inom it användning. Det finns en kvinnlig pedagog som är den som håller i It, rent praktiskt. Lärarna som är 7-8 stycken har nyligen fått egna bärbara datorer. Egna datorer till alla lärare är en gemensam satsning i kommunen. I klassrummen finns det projektorer, som pedagogerna kan avvända genom att koppla till sin dator. Jag ställde följande fråga till några lärare.

- Hur ser du på användningen av IT i det pedagogiska arbete? Flera av lärarna uttryckte följande ”Bra! när det funkar”. Detta kan nog vara ett problem på många skolor. Just på min Vfu plats krånglar bredbandet, ”Det är för smalt” Sa IT pedagogen. Sedan frågade jag några Vad/hur de använde sig av IT? De använde datorer till skriv och läs inlärning i de tidiga åldrarna. De använder projektorerna och visar filmer som de hämtar från Media poolen och deras flod. De använder datorn och projektorerna när de har genomgångar i ämnen som mattematik. Specialläraren på skolan använder sig dagligen av datorn då hon har undervisning med sina elever. Mitt samlade intryck är att de tycker att det är bra att använda sig av IT som komplement till traditionell undervisning i skolan.

Pdk uppg. 1b

Jag vill diskutera IT och teknik utifrån ett genusperspektiv.

När användandet ökar av it och datorer i skolan (Hylén 2010). Teknik och matematik är ämnen som allt mer lyfts fram som viktiga ännen. Då tänker jag på hur det ser ut för flickor och pojkar ur ett genus perspektiv. Män och pojkar är de som lyfts fram och ses som tekniska och det är till dem man traditionellt ofta vänder sig till för att förstå sig på tekniken. Teknik är starkt förknippat med manligt och det manliga är alltjämt normen i samhället. Hur tar sig flickor fram i den allt mer tekniska värld som växer fram kring oss i skolan och i samhället i övrigt?

När ett stort företag som Volvo, gör ett bil projekt, med enbart kvinnor inblandande. Projektet döptes till Your Concept Car (YCC), Det var kvinnliga designer, ingenjörer och tekniker. Det fans kvinnor som valde att inte medverka i projektet (Axelson, Ingerman, Wagner 2009) Vad jag förstår berodde det på att de inte ville utsätta sig för ett fiasko. Projektets resultat blev aldrig i produktion, men Volvo fick en hel del publicitet genom projektet.

Hur vida det är ett bra eller dåligt sätt att göra som Volvo, vill jag låta vara osagt. Det väsentliga i genus debatten enligt mig är att det är dags att vi gör oss av med stereotypa bilder av att män är tekniska och händiga och kvinnor gillar rosa och kan inte bygga bilar. Vår utgångs punkt och det vi sänder ut till våra barn och elever bör vara att det är okej att vara olika, men alla ska ges lika möjligheter. Jag tror att den unga generationen kommer i allt större utsträckning göra sig fria från gamla stereotypa köns roller.

1C, Vad de tänker på kring IKT på min VFU. Therese

Jag har observerat och lyssnat in hur personalen på min VFU använder sig av IKT i verksamheten. Datorer finns, men dessa används inte av barnen överhuvudtaget, utan är till för personalen som då främst använder den till att hantera bilder på barnen, ha koll på arbetsrelaterad information som kommer via mail samt söka information på internet. På förskolan finns även digitalkameror och digitala fotoramar. Barnen hanterar inte heller digitalkamerorna, utan de använder personalen vid pedagogisk dokumentation. 

När jag frågar personalen framkommer det att det är ett aktivt val från deras håll att inte låta barnen vara verksamma vid datorerna. De har tidigare haft tillgång till dem, men personalen upplevde att situationen var ohållbar eftersom att vissa barn inte visade intresse överhuvudtaget, medan andra barn hade svårt att leka/aktivera sig med annat eftersom de bara tänkte på datorn. En gemensam inställning verkar vara att barn får det utbyte av datorer som behövs i hemmen. Dessutom menade en personal att barn behöver en pedagog vid sin sida för att få utbyte av datoranvändningen och detta fanns inte möjlighet till på grund av tidsbrist.

Jag samtalade även med rektorn om IKT användningen, varpå hon visade stort intresse för att få in den mer aktivt i verksamheten. Hon berättade att kommunen väntade på att få köpa in ett stort antal smartboards, till såväl skolor som förskolor. Alldeles nytt var också att de fått in några få Ipads som hon fortfarande funderade på hur hon skulle introducera till förskolan. När jag frågar henne hur hon vill att användningen av IKT ska se ut i förskolan så svarar hon att hon önskade att barnen var med delaktiga i användningen, men att hon förstod att förskolan inte visade lika stort intresse. Rektorn berättade att hon inte ännu kommit på hur hon ska få förskolan att använda sig av IKT i verksamheten mer än de gör för tillfället. 

                                                            

Jag tror att detta förhållningssätt är relativt vanligt, därför ser jag det som en stor utmaning att aktivt få arbeta med IKT tillsammans med barnen i min framtida yrkesroll. Jag tror att förskollärarna bara behöver få upp ögonen för hur man kan arbeta med IKT som ett pedagogiskt verktyg. 

// Therese

Uppgift 1 C. Patrik

På min arbetsplats har lärarkollegorna olika syn på IT och IKT som hjälpmedel i skolan för elevernas lärande och från lärarperspektivet kopplat till arbetsmiljö.

När vi diskuterade detta med "DATA" och datorer i skolan så var en kommentar från en kollega vad det innebär för honom "dubbelt arbete till alla". Han beskriver vidare att han upplever att det trots målsättningen med färre papper i skolan blivit mer papper att hantera. Böcker och penna fungerar alltid.

Kollegan använder datorn som redskap ibland och eleverna får uppgifter som de med stöd av datorn ska lösa. I detta sammanhang finns elever som inte följer anvisningar att exempelvis söka information på nätet utan besöker sidor på nätet som blocket.se eller går in på sidor som Facebook i stället.

kollegan upplever att IT som stöd i skolan i bland är kul och bra när IT utrustningen fungerar och när det finns användarvänliga läromedel som är anpassade för verksamheten.

En annan kollega upplever att eleverna är mer delaktiga och kreativa och att datorn som redskap för lärande skapar glädje för eleverna. De hittar roliga filmklipp på exempelvis Youtube.
vidare så utvecklar eleverna förmåga att hitta relevant information kring en händelse/ ämne som är mer upp to date i jämförelse med läroböckerna som snabbt kan bli inaktuella. Detta gör att utbildningen blir mer modern och intressant för eleverna

Skolans läroplattform, FRONTER, är i många stycken bra, men upplevs som gammaldags och svår för både elever och lärare att använda, detta gör att en del elever missar uppgifter och information. det är även svårt att tillfredsställa en del (bortskämda) elever med multimedia och presentations teknik.

Vissa elever missar skolarbete och fastnar i facebook eller kollar in siter som byt bil.com eller blocket.
Vissa elever blir nätmobbade i exempelvis slutna klassgrupper på facebook.