Pdk uppg. 1b

Jag vill diskutera IT och teknik utifrån ett genusperspektiv.

När användandet ökar av it och datorer i skolan (Hylén 2010). Teknik och matematik är ämnen som allt mer lyfts fram som viktiga ännen. Då tänker jag på hur det ser ut för flickor och pojkar ur ett genus perspektiv. Män och pojkar är de som lyfts fram och ses som tekniska och det är till dem man traditionellt ofta vänder sig till för att förstå sig på tekniken. Teknik är starkt förknippat med manligt och det manliga är alltjämt normen i samhället. Hur tar sig flickor fram i den allt mer tekniska värld som växer fram kring oss i skolan och i samhället i övrigt?

När ett stort företag som Volvo, gör ett bil projekt, med enbart kvinnor inblandande. Projektet döptes till Your Concept Car (YCC), Det var kvinnliga designer, ingenjörer och tekniker. Det fans kvinnor som valde att inte medverka i projektet (Axelson, Ingerman, Wagner 2009) Vad jag förstår berodde det på att de inte ville utsätta sig för ett fiasko. Projektets resultat blev aldrig i produktion, men Volvo fick en hel del publicitet genom projektet.

Hur vida det är ett bra eller dåligt sätt att göra som Volvo, vill jag låta vara osagt. Det väsentliga i genus debatten enligt mig är att det är dags att vi gör oss av med stereotypa bilder av att män är tekniska och händiga och kvinnor gillar rosa och kan inte bygga bilar. Vår utgångs punkt och det vi sänder ut till våra barn och elever bör vara att det är okej att vara olika, men alla ska ges lika möjligheter. Jag tror att den unga generationen kommer i allt större utsträckning göra sig fria från gamla stereotypa köns roller.

1C, Vad de tänker på kring IKT på min VFU. Therese

Jag har observerat och lyssnat in hur personalen på min VFU använder sig av IKT i verksamheten. Datorer finns, men dessa används inte av barnen överhuvudtaget, utan är till för personalen som då främst använder den till att hantera bilder på barnen, ha koll på arbetsrelaterad information som kommer via mail samt söka information på internet. På förskolan finns även digitalkameror och digitala fotoramar. Barnen hanterar inte heller digitalkamerorna, utan de använder personalen vid pedagogisk dokumentation. 

När jag frågar personalen framkommer det att det är ett aktivt val från deras håll att inte låta barnen vara verksamma vid datorerna. De har tidigare haft tillgång till dem, men personalen upplevde att situationen var ohållbar eftersom att vissa barn inte visade intresse överhuvudtaget, medan andra barn hade svårt att leka/aktivera sig med annat eftersom de bara tänkte på datorn. En gemensam inställning verkar vara att barn får det utbyte av datorer som behövs i hemmen. Dessutom menade en personal att barn behöver en pedagog vid sin sida för att få utbyte av datoranvändningen och detta fanns inte möjlighet till på grund av tidsbrist.

Jag samtalade även med rektorn om IKT användningen, varpå hon visade stort intresse för att få in den mer aktivt i verksamheten. Hon berättade att kommunen väntade på att få köpa in ett stort antal smartboards, till såväl skolor som förskolor. Alldeles nytt var också att de fått in några få Ipads som hon fortfarande funderade på hur hon skulle introducera till förskolan. När jag frågar henne hur hon vill att användningen av IKT ska se ut i förskolan så svarar hon att hon önskade att barnen var med delaktiga i användningen, men att hon förstod att förskolan inte visade lika stort intresse. Rektorn berättade att hon inte ännu kommit på hur hon ska få förskolan att använda sig av IKT i verksamheten mer än de gör för tillfället. 

                                                            

Jag tror att detta förhållningssätt är relativt vanligt, därför ser jag det som en stor utmaning att aktivt få arbeta med IKT tillsammans med barnen i min framtida yrkesroll. Jag tror att förskollärarna bara behöver få upp ögonen för hur man kan arbeta med IKT som ett pedagogiskt verktyg. 

// Therese

Uppgift 1 C. Patrik

På min arbetsplats har lärarkollegorna olika syn på IT och IKT som hjälpmedel i skolan för elevernas lärande och från lärarperspektivet kopplat till arbetsmiljö.

När vi diskuterade detta med "DATA" och datorer i skolan så var en kommentar från en kollega vad det innebär för honom "dubbelt arbete till alla". Han beskriver vidare att han upplever att det trots målsättningen med färre papper i skolan blivit mer papper att hantera. Böcker och penna fungerar alltid.

Kollegan använder datorn som redskap ibland och eleverna får uppgifter som de med stöd av datorn ska lösa. I detta sammanhang finns elever som inte följer anvisningar att exempelvis söka information på nätet utan besöker sidor på nätet som blocket.se eller går in på sidor som Facebook i stället.

kollegan upplever att IT som stöd i skolan i bland är kul och bra när IT utrustningen fungerar och när det finns användarvänliga läromedel som är anpassade för verksamheten.

En annan kollega upplever att eleverna är mer delaktiga och kreativa och att datorn som redskap för lärande skapar glädje för eleverna. De hittar roliga filmklipp på exempelvis Youtube.
vidare så utvecklar eleverna förmåga att hitta relevant information kring en händelse/ ämne som är mer upp to date i jämförelse med läroböckerna som snabbt kan bli inaktuella. Detta gör att utbildningen blir mer modern och intressant för eleverna

Skolans läroplattform, FRONTER, är i många stycken bra, men upplevs som gammaldags och svår för både elever och lärare att använda, detta gör att en del elever missar uppgifter och information. det är även svårt att tillfredsställa en del (bortskämda) elever med multimedia och presentations teknik.

Vissa elever missar skolarbete och fastnar i facebook eller kollar in siter som byt bil.com eller blocket.
Vissa elever blir nätmobbade i exempelvis slutna klassgrupper på facebook.

1A, Carina W, del 2

 Hej igen, i förra inlägget tolkades definitionen av IKT i ett personligt perspektiv, om instrumentet som "är som vi". Det vill säga att operera med olika förmågor, tala och lyssna, läsa och skriva, tolka och informera, skapa och formge, kommunicera lokalt och globalt. Hylén (2010) beskriver att datorteknik inte är en fråga om teknikens varande i skolans vardag eller inte. PDK är en definition av skolans ansvar att utveckla och precisera vilka förmågor som eleverna lär sig med hjälp av datorteknik i undervisningen. Skolverket (Gy2011) beskriver övergripande mål och riktlinjer för elevernas kunskapsfrämjande att kunna använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, samt att utveckla demokratiska begrepp och social kompetens. Hylén (2010) skriver vidare att forskningens roll fram till nu har handlat om att beskriva delar av IT i undervisningen och att den politiska debatten är eftersatt. Vidare kan läsas i läroplanen att varje skola får anpassa undervisningen efter elevers behov och skolans resurser, den likvärdiga uppgiften handlar om att främja kunskapsutveckling men inte på vilket sätt. Viktigt är också att lärare påverkar den egna enheten med hjälp av de digitala resurser som exempelvis medlemmarna i denna blogg hittills har presenterat. En aspekt som varit en av de mest intressanta i denna blogg och tidigare i chatten på Scio är att vi har delgett varandra kunskap och funderingar utifrån olika skolformer och eleverfarenheter.  


Begrepp: IKT - informations- och kommunikationsteknologi
               PDK - pedagogisk digital kompetens
Ref. - Hylén (2010) Digitaliseringen av skolan
          Skolverket (gy2011) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

1 A Carina W, min definition av ett "huvud"instrument och PDK

Hej alla, först vill jag be om ursäkt för att jag "halkar in" sent i bloggandet. En aspekt som jag har funnit intressant är att IKT, datorteknologin har inspirerat psykologivetenskapen och särskilt kognitiv vetenskap med "datorspråk" (Säljö, 2000). Jag minns när jag skulle börja använda dator, trodde också att jag var bland de sista, att det blev lättare att förstå instrumentet om man liknade det vid "en människas hjärna", hårdvaran som lagrar information och mjukvaran, vad som kroppen kan utföra. Om vi ser datorteknologin som ett kognitivt instrument är det ju enbart en förlängning av oss själva, ett hjälpmedel. Vi kan uppleva att utvecklingen går rasande fort, här är det främst starka ekonomiska marknadskrafter som styr, att sälja programvaror. Det gäller bara att för var och en att hitta rätt instrument för vad som avses och kostnad. 

När det kommer till användningen av IKT i skolans vardag tror jag inte på någon avveckling. Just nu pågår debatter i media om skolans ansvar, eller kommuners ansvar, hur olika tillgången är av elevinstrumentet dator. Enligt Cuban (1986) förekommer ett cykliskt förlopp à fyra faser vid införandet av nya tekniska instrument i undervisningen. Först kommer fascinationen, det spännande nya, vidare undersökningar, senare misstankar och missnöje och till sist bildas olika läger för utveckling eller avveckling. Tror för egen del att frågan måste lyftas nationellt om vi ser att, som också ni andra har påpekat, våra elever är kommande generation arbetskraft och behöver kunskap både tekniskt och framförallt etiskt, moraliskt. 

Min erfarenhet av IKT i undervisningen är via min arbetsplats på en gymnasieskola som sedan flera år har en till en dator. Jag arbetar också med mellanstadieelever ett par dagar i veckan. Jag ser IKT som ett fantastiskt pedagogiskt instrument. Gymnasieeleverna har stor teknisk erfarenhet och genom att ta del av deras arbete får jag även information om tekniska möjligheter. Det handlar om kommunikation, det är vad vi gör, på olika sätt.

Det var allt för nu, återkommer med mer information om pedagogiska lärsituationer i min skolvardag.

Pdk uppgift 1A

När jag reflekterar över begreppet Pedagogisk digital kompetens tänker jag på att det handlar om att kunna använda och förstå sig på digital teknik av olika former som tillexempel använda datorer med olika programvaror, kunna söka information på nätet. Det kan även handla om att hantera teknik i klassrum som projektorer och annan teknisk utrustning samt att använda sig teknik i undervisningen. Med tanke på att det i samhället allt mer krävs digital kompetens av sina samhällsmedborgare. Skolans uppgift är att rusta eleverna för ett liv i samhället. Enligt EU är ”digital kompetens en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (Hylén,s.23) Det är skolans ansvar att elever ” Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”(Lgr 11, s.14) För många barn och ungdomar är It användandet en naturlig del av deras vardag. De använder sig av telefoner med uppkoppling, de spelar online, mejlar, surfar, twittrar, bloggar, chattar och skickar sms. För mig är IT- användandet tämligen nytt. Jag var 30 när jag fick min första mobiltelefon och i samma ålder då jag för första gången skaffade dator och Internet uppkoppling. Många lärare är inte uppväxta med den digitala värld som finns i dagens samhälle. Detta gör att det är av storvikt att de lärarna utbildas i digital kompetens. Internet användandet har ökat explosionsartat i kommunal grundskola har användandet ökat från 17% 1995 till 100% 2008 Hylén (2010). I min hem kommun har lärarna utbildats i Pim vilket är ett webbbaserat utbildnings verktyg som skolverket har utformat. I utbildningen ingår bland annat att lära sig skapa presentationer, hantera ljud och bild och video samt att söka information,(Hylén 2010). Det hör till vardagen för en lärare att kunna hantera digital utrustning på våra skolor i dag. Barn och ungdomar använder och tillbringar allt mer tid i den digitala arenan. Men även här behöver de vuxnas stöd och närvaro. Det är skolans uppdrag att utbilda våra elever i att använda sig av digital kompetens. Genom kunskap och utbildning får vi tillträde till den digitala arenan.

Uppgift 1c Christina

Pedagogisk digital kompetens

Min vfu- plats är en liten skola med ca 100 elever. Där går elever från förskoleklass till åk sex. Jag upplever att personalen på skolan är kunnig inom it användning. Det finns en kvinnlig pedagog som är den som håller i It, rent praktiskt. Lärarna som är 7-8 stycken har nyligen fått egna bärbara datorer. Egna datorer till alla lärare är en gemensam satsning i kommunen. I klassrummen finns det projektorer, som pedagogerna kan avvända genom att koppla till sin dator. Jag ställde följande fråga till några lärare.

- Hur ser du på användningen av IT i det pedagogiska arbete? Flera av lärarna uttryckte följande ”Bra! när det funkar”. Detta kan nog vara ett problem på många skolor. Just på min Vfu plats krånglar bredbandet, ”Det är för smalt” Sa IT pedagogen. Sedan frågade jag några Vad/hur de använde sig av IT? De använde datorer till skriv och läs inlärning i de tidiga åldrarna. De använder projektorerna och visar filmer som de hämtar från Media poolen och deras flod. De använder datorn och projektorerna när de har genomgångar i ämnen som mattematik. Specialläraren på skolan använder sig dagligen av datorn då hon har undervisning med sina elever. Mitt samlade intryck är att de tycker att det är bra att använda sig av IT som komplement till traditionell undervisning i skolan.

1 B. PDK - Aspekt

Barn möts dagligen av teknik i sina hem och är även stora konsumenter av IT. Det område som används mest av 2-5åringar är att kolla på film/tv (77 % av alla 2-5åringar kollar varje dag). Var fjärde barn i samma ålder sitter vid datorn några gånger i veckan eller mer. (Småungar och medier, 2010)

Av vad jag har sett på min VFU verkar inte lärarna vara så intresserade av att föra in IKT i verksamheten så att barnen kan använda sig av tekniken. Jag tror att en orsak till deras inställning är att de anser att barnen är för små för att t.ex. sitta vid datorn (barnen vid avdelningen är 2-3år).  Jag tror att detta är ett vanligt tankesätt bland lite äldre lärare som själva inte varit uppväxta med datorer och digitalkameror. Detta eftersom de inte själva har lärt sig IT när de var små och fått ta del av den positiva effekt datorer som läromedel har.

Idag har lärarna i större utsträckning gått en IT-utbildning eller har gått någon enstaka kurs inom IT. Detta är en bidragande faktor till att fler lärare blir intresserade av att kunna använda sig av IT i förskolan, både för sitt eget bruk och att barnen får lära sig användningen av bland annat datorer, tv, kameror ect. (Hylén, 2010)

Det jag ser som positivt med IT-användande i förskolan är att barnen får tidigt lära sig behärska flera olika inlärningstekniker. Via lek-och-lär-spel kan barnen få utvecklas inom det område som de behöver öva mer på, utan att en vuxen måste sitta med hela tiden (även om de vuxna självklart ska sitta med också). Om tillexempel ett barn sitter och övar skriv-/läsförståelse i ett program, behöver inte en vuxen sitta och läsa upp vad barnet har skrivit, det gör datorn åt barnet. Lärarna kan då spendera mer tid åt fler barn samtidigt som barnet vid datorn får den hjälp den behöver ifrån datorn.

Viktigt är dock att lärarna inte ser datorn som en ”barnvakt” och att de hjälper de barn som sitter vid datorn också och har koll på vad de gör.

// Therese Andersson

1 A. Pedagogisk digital kompetens

För mig är pedagogisk digital kompetens när förskollärarna har kunskap om olika tekniska medier och hur dessa kan användas av både barn och förskollärare för att information lättare skall läras ut. Lärarna skall kunna prova sig fram/ta reda på vilken/vilka medier som är bäst för de områden som är tänkt att barnen ska få öva sig på. Om barn får använda IKT på förskolan med olika datorspel/filmer etc. så kan de utvecklas både kreativt, matematisk och språkligt. (Unesco 2008)

Både i läroplanen för förskolan och för grundskolan tar upp att det är viktigt att barn lär sig att använda olika sorters medier. "Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda IKT som ett verktyg för kunskapssökande och lärande" (Lpo94 s.10) Många barn har datorer i hemmet, men även de som inte har detta ska få chansen att använda dator i förskolan så att de inte ligger efter de andra eleverna när de kommer till grundskolan.

IKT (Information och kommunikationsteknik) ska dock inte användas bara för användandets skull. Det ska finnas en orsak till att man väljer tekniska medel som lärmaterial istället för traditionella medel då man anser att tekniken kommer hjälpa barnen att lära sig bättre än vad de hade gjort med andra medel. Man bör vara kritisk till IKT, eftersom det inte alltid är de bästa metoderna för ändamålet, så att man inte utesluter andra lärosätt. (Hylén 2010)

”Kvinnlig” teknik, alltså anpassad efter vad kvinnor gillar, är det som sticker ut ifrån den ”vanliga” tekniken. Alltså är den vanliga tekniken manlig. Det händer inte var dag att en ny teknikdesign lanseras som manlig, detta beroende på att teknik redan ses som manlig. Skapare till teknik borde tänka mer på att locka fram intresset hos fler kvinnliga konsumenter på andra sätt än att formge prylar speciellt efter kvinnor. Detta särbehandlar och gör att kvinnor än mer ses som otekniska eftersom de inte ses som den ”vanliga” konsumenten. (Ingerman, Wagner & Axelsson, 2009)

Vid min VFU-plats använder personalen inte mycket IKT, mest vid schemaplanering och ibland vid protokollskrivning efter möten. Digitalkamera används för att dokumentera barnens utvecklingar och när de har hittat på något speciellt på förskolan. Barnen kan ibland få lyssna på cd-skivor med musik och vid enstaka tillfällen kolla på DVD-filmer på tv:n. För att barnen ska få utvecklas med hjälpmedel som till exempel dator, tv, kameror och stereo är det grundläggande att lärarna har kunskap inom området och har intresse för teknik som läromedel.

// Therese Andersson

Uppgift 1C Jenny Larsen

Uppgift 1C Jenny Larsen

När jag diskuterade IT i undervisningen med tre olika lärare framkom det en hel del intressanta aspekter. Alla tre tycker det är positivt att eleverna fått var sin dator att jobba med och de påpekar att deras arbete har blivit smidigare i många avseenden. Men det finns naturligtvis inte bara positiva inslag med IT i skolan. Det jag har valt att fokusera på är en händelse som inträffat tidigare på skolan. En av de aktuella lärarna har fått klagomål på sig från sin klass och de är så allvarligt att rektorn blivit inblandad. Eleverna anklagar läraren b la för att hon lärt ut en klippteknik fel. Det framkommer senare att eleverna tittat på en film på nätet om klipptekniker där filmen visar en annan klippteknik än vad läraren lärt ut vilket leder till att eleverna litar mer på filmen än på läraren och de anklagar läraren att lära ut fel. Det eleverna tydligen inte är medvetna om är att det finns lika många klipptekniker som det finns frisörer.

Internet består av en salig blandning information som eleverna kan ta del av, både bra och mindre bra tillförlitlig information. När man letar information genom Internet måste man göra kvalitetsbedömningar i sitt sökande genom att fråga sig hur tillförlitlig informationen är. Hylen (2010) påpekar att det är viktigt att eleverna utvecklar sina kunskaper att kritiskt värdera och använda källor. Är det en privatperson eller ett företag som står bakom informationen och hur väl uppdaterad är källan. Detta anser jag som viktigt att lära eleverna så att de ska nå relevant och användbar information som kan bidra till ny kunskap. Långström & Viklund (2000) menar att den som undervisar med hjälp av datorer alltid ska vara väl uppdaterade och bör helst även ligga steget före eleverna.

Yrkeslärarna påpekar att de är dåliga på att använda sig utav IT i de praktiska ämnena. En av lärarna menar att hon skulle kunna använda sig av inspelade filmer som hon skulle kunna skicka till eleverna så de kunde ”öva” på olika tekniker hemma men hon påpekar snabbt att deras elever vill ha direktkommunikation och då faller hela grejen. Hon ser det mer som ett komplement i undervisningen och påpekar att det är svårt i de praktiska ämnena att hitta bra lösningar som fungerar.

Uppgift 1B Jenny Larsen

Uppgift 1B Jenny Larsen

En yrkeskompetens en lärare bör ha är att kunna se olika elevers individuella behov och att kunna erbjuda undervisning utifrån dess skilda förutsättningar. En fördel med att använda datorer i undervisningen är exempelvis att de elever med läs- och skrivsvårigheter möjligtvis kan tillgodose sig undervisningen lättare eftersom de med hjälp av stavningsprogram slipper fundera på hur man skriver och istället fokusera helt och hållet på innehållet i undervisningen. Samtidigt som detta är positivt kan man fråga sig om eleverna verkligen utvecklas. Eller döljer det problemet?

Uppgift 1 B Johan

Jag har en fundering kring användandet av datorer i undervisningen och det handlar om de elever som inte får datorer av skolan. I min hemkommun är det enbart de elever som börjar på gymnasiet som får en egen dator och det är väl bra det. Ser man till de elever som går i 1-9 så är de hänvisade till de datorer som finns i skolan och hemma. Här kan det bli uppenbara problem i inlärningssituationer där jag som lärare förlitar mig på att alla elever har tillgång till dator med internetuppkoppling. Här uppstår ett problem, först att ta reda på vilka elever som inte har dator hemma och sedan vilka som inte har internetuppkoppling. Det här måste jag som lärare sköta snyggt så att ingen elev känner sig utpekad. Om det sedan visar sig att det finns elever i klassen som saknar dator/internetuppkoppling hemma så måste undervisningen och uppgiftsställandet anpassas så att även de har möjlighet att lösa uppgifterna. Jag måste t.ex. ge uppgiften så pass god tid att eleverna har möjlighet att använda skolans datorer för lösande av uppgiften. Det här är en intressant PDK aspekt tycker jag och som vi som lärare har att förhålla oss till så länge inte varje elev har en egen dator med internetuppkoppling. Alternativet är att sluta använda dator och internet i undervisningen men det vore att förflytta sig tillbaka i utvecklingen tycker jag och det är väl inget riktigt alternativ egentligen.

Uppgift 1A henrietta

Då var det dags mitt första blogginlägg någonsin och jag tar mig ett steg närmare pedagogisk digital kompetens. Jag använder mig av datorn och nätet flera gånger per dag, är på facebook, letar passande filmer till undervisningen på FLOD, läser tidningen och bloggar med mera. Men att själv vara med och "blogga" det är nytt. Jag får erkänna att det tog en stund innan jag förstod hur jag skulle hitta hit, alltså det här med att det fanns en länk via webmailen, vilken jag inte alls visste att jag hade. Här och nu dags att ta tagi kursuppgiften och defintionen av pedagogisk digital kompetens.

I Jan Hylens bok, Digitaliseringen av skolan (2010) kan man läsa att uttrycket digital kompetens blivit vanligare efter att EU fastställt att detta är en av de åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande. Vidare kan man läsa att för EU innebär att man säkert och kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Till grund för detta måste man ha grundläggande IT-färdigheter. Eleverna jag möter i mitt arbete har redan idag digital kompetens och inom vissa områden är de mer kunniga än mig. Datorn, internet och mobilerna är en del av deras vardag, något som de haft runt sig hela livet.

Pedagogisk digital kompetens är för mig att jag i mitt arbete har kunskap om och kan använda de digitala lärresurser som finns. Att jag har kompetens att lära ut grundläggande IT-färdigheter till mina elever. Hur  eleverna ska använda sig av informationstekniken när de söker  kunskap, kritiskt tänkande kring källor med mera. Det egna skapandet av bloggar, hemsidor med mera är nytt tänk för mig. När jag efter kursintroduktionen tittade runt efter pedagogiska bloggar med mera hamnande jag på http://www.webbstjarnan.se/ en sida som gav mig nya idéer.

Uppgift 1A Jenny Larsen

Uppgift 1A Jenny Larsen 

Vi lever i dag i ett samhälle där IT spelar en viktig roll i många människors liv. Tekniken utvecklas i en otrolig fart där vi kan ha svårt att följa med. Vi kommunicerar idag med varandra på ett helt annat sätt än vad vi gjorde förr. Telefonen, mobiltelefonen och datorn har bidragit till helt nya möjligheter för oss att kommunicera med varandra vilket gör att världen krymper. För de allra flesta ungdomar idag hör nyttjandet av datorer till det vanliga. På samma sätt som mobiltelefonerna har datorerna bidragit till nya sätt för att kommunicera med människor från jordens alla hörn. Dagens skola har självklart även den påverkats av nyttjandet av datorer. Orlenius & Birgsten (2006) hänvisar till Säljö när de påpekar att informationstekniken är en utmaning mot traditionell undervisning. Många skolor har idag ett gemensamt intranät som exempelvis vårat Scio. I dessa nät förs diskussioner, här finns mycket av den information som skolpersonal och elever behöver i sitt arbete, elevers uppgifter lämnas in här o s v. De flesta men långt ifrån alla elever har datorer i sitt hem, och för de elever som saknar dator i hemmet försvåras skolarbetet eftersom så mycket i skolan sker genom intranäten. I dagens skola kommunicerar lärare och elever ofta genom mail och chatt vilket gör att det inte bara försvårar arbetet för dessa elever utan de riskerar även att missa viktig information. Att elever idag inte bara får tillgång till datorer i skolan utan även får varsin dator kan därför ses som en rättvisefråga. Hylen (2010) menar att det är ett medel i skolan för skapa lika möjligheter mellan elever och att minska de digitala klyftorna. Positivt är även att genom en ökad satsning på IT i skolan så får alla elever utbildningen inom området de behöver för det kommande arbetslivet. Vidare menar Hylen (2010) att det är dessa kunskaper som behövs för att vi ska kunna leva och verka i dagens och framtidens samhälle och arbetsliv. Genom exempelvis Internet får vi även möjlighet att knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter med människor i hela världen. Orlenius (2001) påpekar att genom Internet har skolan gått från en nationell till en mer global tillhörighet.

Uppgift 1A. Patrik G

                                                                                       

Definition av begreppet pedagogisk digital kompetens!

Så som jag ser det så innebär begreppet eller konceptet ”pedagogiskt digital kompetens” (PDK) 

ett mått på en persons förmåga att hantera IT (informationsteknik), IKT (informations och kommunikationsteknik), utifrån ett pedagogiskt-didaktiskt perspektiv.

Syftet med att inneha en sådan kompetens kan kopplas till de krav som det innebär att leva i dagens moderna, globala kunskapssamhälle och tanken att livet är en skola.

Som lärare i en svensk skola så innebär det dessutom förmågan att underlätta för elevernas lärande genom att tydliggöra ämnesområden och de saker som eleverna ska ta del av och utveckla en kunskap kring. Lärandet ska vara roligt, intressant, kreativt, stimulerande, skapa nyfikenhet och engagemang utifrån elevernas perspektiv. IKT kan skapa nya dimensioner, möjligheter och upplevelser som tidigare var omöjliga att uppnå i en lektionssal. IKT har förändrat och moderniserat presentationstekniken och skapat möjlighet att visualisera material, genom både bild och ljud, på ett sett som revolutionerat förutsättningarna i en pedagogisk kontext. 

Genom att ha en pedagogisk digital kompetens och tillämpa möjligheterna som det innebär så underlättar jag även mitt arbete som lärare eftersom jag kan planera lektioner och spara dessa i en dator eller annat media för lagring, göra det möjligt för elever att via skolans lär plattform, varsomhelst och närhelst, ta del av material och uppgifter och på så vis underlätta för mig själv, kollegor, föräldrar och elever. Möjligheten för elever och lärare att snabbt återkoppla till genomförda lektioner och utvärdera kurser och mål har förbättrats. Detta är en del av den pedagogiska vinsten. 

En annan vinst kan kopplas till miljö eftersom uppgifter, elevarbeten, planering och annan dokumentation kan lagras digitalt och hämtas med några få knapptryckningar, vilket sparar papper och kostnader för tryckta dokument.

Varje lärare reflekterar i olika grad kring hur lektioner och uppgifter presenteras för elever för att skapa intresse, engagemang och lust till lärande, för att trollbinda och göra lektionerna lärorika för eleverna. En kompetent, nyfiken och engagerad lärare har med stöd av IT stora möjligheter att skapa intressanta, varierande och fängslande uppgifter och lektioner, samt även möjligheter att individ anpassa utbildningen. (Hylén 2010) (Digitaliseringen av skolan, sid 42)

Eleverna kan med hjälp av datorer, internet och audiovisuella hjälpmedel(multimedia) stimuleras enskilt och i gruppaktiviteter, utveckla sitt skapande och öka kvalitén i sin kunskapsbyggnad.

Eleverna i dagens skola är framtidens vuxna medborgare. För att klara arbetsmarknadens krav samt kunna leva i framtiden som alltmer blir digitaliserad, måste eleverna utveckla sin förmåga att med stöd av datorer och internet, kunna söka information och beställa varor och tjänster via nätet. 

Skolan ska rusta eleverna till att kunna hantera dessa möjligheter, men även utveckla ett för eleverna kritiskt förhållningssätt till allt moralist tvivelaktigt, icke seriösa, bedrägliga verksamheter och information som finns att tillgå via internet. Ett av målen för eleverna är att kunna kritiskt granska information, kunna lösa problem, ta initiativ, kommunicera och samverka med andra. Det innebär att skolan måste ha redskapen och kunskapen för att utveckla denna förmåga hos framtidens vuxna medborgare. Skolverket bedömer att digital kompetens är en förmåga och ”viktig generell kompetens” som krävs för ”ett aktivt medborgarskap” (Skolverket, 2009a)

Uppgift 1 C Johan

Mina kolleger diskuterar hur de använder IT i sin undervisning. Alla använder dator och bildkanon för att tex visa korta filmer som ligger på Youtube i sin undervisning. När det gäller att använda dator till att göra tex bildspel är vi bara två av fem som gör detta för att använda i vår undervisning. Alla fem lärare använder både Overhead och Whiteboardtavla, här finns enligt mitt tycke en förbättringspotential. Jag anser att den digitala utvecklingen ger oss som pedagoger stora möjligheter att variera och utveckla inlärningssituationer för eleverna.
Att utbilda våra elever att vara källkritiska är en viktig del som inte får glömmas bort. Enligt Hylén (2010) är det viktigt att eleverna lär sig källkritik och granskning av uppgifter.

På ett annat program vid vår skola får elever genomföra utlandspraktik under några veckor. Dessa elever  skapar en blogg som de sedan kan skriva i som om det vore en dagbok. På bloggen kan de skriva om vilka erfarenheter de dragit och även lägga upp bilder som de tagit.

De elever som jag har tilldelas inte några egna datorer, däremot finns det så många stationära datorer i skolan så att alla har tillgång till en egen under skoltid.

Uppgift 1 A Johan

Pedagogisk digital kompetens är för mig en förutsättning för att möjliggöra ett livslångt lärande. Lärandet sker inte enbart i skolan utan både i hemmet och på fritiden. Här finns en stor utmaning att ge eleverna uppgifter som de via digitala hjälpmedel kan använda även utanför skoltid och på så sätt öka inlärningen. Detta ställer stora krav på mig som pedagog att jag själv innehar en pedagogisk kompetens så att jag kan ställa rätt uppgifter och att följa upp dem så att det blir en inlärningssituation.

Det är viktigt att det finns god tillgång på datorer så att ingen elev ur en rättviseaspekt inte har möjlighet att använda datorer. Alla familjer kanske inte har råd med egen dator hemma eller internetuppkoppling och då måste vi i skolan se till att det finns en god tillgång till detta. En till en datorer är en framgångsfaktor för att se till att alla elever har möjlighet att arbeta med den digitala tekninken både i skolan, hemmet och på fritiden i övrigt.

Kompetensen hos lärarna är en oerhört viktig faktor för att lyckas med användadet av digitala pedagogiska hjälpmedel. Här är det av stor betydelse att inte kompetensutbildningen för de många lärare som behöver den ställs in på grund av besparingar.
Mina personliga reflektioner i denna text har jag utvecklat efter att ha läst boken Digitaliseringen i skolan av Jan Hylén Studentlitteratur (2010).

Hälsningar Johan

Uppstart

Hej och välkomna till vår gruppblogg. Nu är det bara att börja blogga enligt de uppgifter vi fått.
Hälsningar Johan