1 B. PDK - Aspekt

Barn möts dagligen av teknik i sina hem och är även stora konsumenter av IT. Det område som används mest av 2-5åringar är att kolla på film/tv (77 % av alla 2-5åringar kollar varje dag). Var fjärde barn i samma ålder sitter vid datorn några gånger i veckan eller mer. (Småungar och medier, 2010)

Av vad jag har sett på min VFU verkar inte lärarna vara så intresserade av att föra in IKT i verksamheten så att barnen kan använda sig av tekniken. Jag tror att en orsak till deras inställning är att de anser att barnen är för små för att t.ex. sitta vid datorn (barnen vid avdelningen är 2-3år).  Jag tror att detta är ett vanligt tankesätt bland lite äldre lärare som själva inte varit uppväxta med datorer och digitalkameror. Detta eftersom de inte själva har lärt sig IT när de var små och fått ta del av den positiva effekt datorer som läromedel har.

Idag har lärarna i större utsträckning gått en IT-utbildning eller har gått någon enstaka kurs inom IT. Detta är en bidragande faktor till att fler lärare blir intresserade av att kunna använda sig av IT i förskolan, både för sitt eget bruk och att barnen får lära sig användningen av bland annat datorer, tv, kameror ect. (Hylén, 2010)

Det jag ser som positivt med IT-användande i förskolan är att barnen får tidigt lära sig behärska flera olika inlärningstekniker. Via lek-och-lär-spel kan barnen få utvecklas inom det område som de behöver öva mer på, utan att en vuxen måste sitta med hela tiden (även om de vuxna självklart ska sitta med också). Om tillexempel ett barn sitter och övar skriv-/läsförståelse i ett program, behöver inte en vuxen sitta och läsa upp vad barnet har skrivit, det gör datorn åt barnet. Lärarna kan då spendera mer tid åt fler barn samtidigt som barnet vid datorn får den hjälp den behöver ifrån datorn.

Viktigt är dock att lärarna inte ser datorn som en ”barnvakt” och att de hjälper de barn som sitter vid datorn också och har koll på vad de gör.

// Therese Andersson